Credo är…

“Skolungdomar och studenter

Formade till gemenskaper

Förvandlade av Evangeliet

till att Förändra skola & universitet, kyrka & samhälle”

Vi vill göra

JESUS KÄND

i Skol- och studentvärlden!


 

Vi tror på…

 
 

JESUS OCH KORSET I CENTRUM

Vi vill följa Jesus i allt. Han är vår mästare och vi hans lärjungar. Vårt hopp är att Credo ska präglas av det liv han levde när han vandrade längs de sandiga vägarna i mellanöstern för 2000 år sedan. Ett liv som än idag fortsätter att utmana oss till att radikalt leva i självuppoffrande kärlek, mod och ödmjukhet. Att ge sitt liv för sina medmänniskor.

“Jesus svarade: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Joh. 14:6

 

 

HÅLLBART LÄRJUNGASKAP PÅ LIVETS ALLA OMRÅDEN

Att vara en lärjunge är att följa Jesus var han än kallar en. Vi tror att han är fullt ut intresserad och passionerad för sin skapelse och har gett oss ett mandat att förvalta den. Det innebär också att det inte finns något område i livet där Gud står utanför och tittar passivt på. Att vara student oavsett inriktning är en stor möjlighet att bjuda in Gud i, när vi vågar ställa oss frågan; ”… men vilken slags lärare, ingenjör eller filosof vill han att jag ska vara? På vilket sätt kan jag spegla Guds rikes värderingar i mina studier eller mitt yrke?”

“Och sök den stads bästa dit jag för ert i fångenskap och be för den till Herren. När det går väl för den, går det också väl för er.”
Jer. 29:7

BIBELFÖRANKNING OCH BIBELANVÄNDNING

Hela Bibeln är Guds inspirerade och tillförlitliga ord, den högsta och avgörande normen för människans tro och liv. Bibeln förstås utifrån sitt eget vittnesbörd om Jesus Kristus och hans frälsningsverk. Guds ord är verksamt: det avslöjar och dömer, befriar och upprättar, och skapar så en sann tro.

“Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv,  så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.” 2 Tim. 3:16


BÖN OCH TILLBEDJAN SOM LIVSHÅLLNING

Credo vill vara en rörelse som präglas av en passion till att be. När vi ber för varandra i våra skolgrupper och studentföreningar är det ett uttryck för omsorg och välvilja. Vi tror också att bön gör skillnad, att Gud på riktigt svarar oss och kommer till vår hjälp. Vi tror på att be för våra skolor & universitet, att välsigna dem och be om beskydd och välgång för dem. Vi tror också att vi är kallade till att själva bli en del av bönesvaret genom att leva ut det vi ber om.

“Min mun ska fyllas av ditt lov,
 av din ära dagen lång”
Psaltaren 71:8

IVER ATT NÅ UT MED EVANGELIET

Vi vill att Credo som rörelse ska präglas av en längtan och iver att dela med oss av de goda nyheterna som är Evangeliet om Jesus Kristus så som det har berättats för oss genom Bibeln. Vi tror att vi som kristna är kallade till att berätta om Guds kärlek för våra medmänniskor, inte att döma dem.

“…och han sade till sina lärjungar: ”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”
Matt. 9:37-38


 

Vår Historia

 

1871 – 1924 FÖRE BÖRJAN

foreborjan.jpg

En världsmissionsrörelse bland studenter


Väckelserörelserna under andra halvan av 1800-talet födde också en världsmissionsrörelse bland gymnasister och studenter. Grupper av studenter från olika länder möttes över nationsgränserna, och den inspirationen ledde till att Kyrkliga Studentförbundet bildades vid ett möte i Vadstena 1871. Senare bildades också Frikyrkliga Studentförbundet. Den kristna studentrörelsen hade under sin första tid huvudsakligen vad vi idag skulle kalla en evangelikal inriktning, d.v.s betonade Bibelns auktoritet, den personliga tron, efterföljelsen och missionen. När den s.k. liberalteologin slog igenom på de teologiska fakulteterna runt 1900 påverkades studentrörelserna i land efter land och tappade vartefter mycket av det fokus man haft. Många grupper gjorde ställningstaganden i stil med att ”en kristen bekännelse är inte nödvändig för medlemskap”. Till slut fanns egentligen endast en inflytelserik grupp med den ursprungliga inställningen kvar, nämligen CICCU vid Cambridgeuniversitetet i England. Därifrån utgick en evangelikal motrörelse och nya studentgrupper återstartades vid en rad universitet. I Norden hade den kristna studentrörelsen möten i Norge som vartefter förändrades till innehållet. 1919 vägrade den kände väckelseledaren Ole Hallesby att vara med längre och blev en av dem som 1921 kallade till ett alternativt möte ”på biblisk grund”. Två svenska studenter från EFS var med på detta möte som sålunda var nordiskt! Fem svenskar var med 1922, 60 året därpå, och 1924 var det dags att hålla det nordiska mötet i Sverige! Credo räknar därför sin tillkomst från detta år!


 

1938-1959 KYRKLIGA RÖTTER

svenskakyrkan.jpg

Huvudström inom den lutherska kyrkan

Torsten Josephsson, Credo förste generalsekreterare, skriver i ”Herrens nåd är det… Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse 1924-1974”, s 21: ”Även om Svenska kyrkans bekännelse inte nämndes i de första stadgarna, får det inte tydas så att rörelsen var helt interkonfessionell eller ekumenisk. Ett sådant förslag avvisades f. ö. av kommitténs majoritet… Rörelsens huvudström gick helt klart inom den lutherska kyrkan och de inomkyrkliga väckelserörelserna, även om man då som nu stod öppen för studerande ungdom från skilda läger.”

Kyrkväckelsen på 40-talet påverkade givetvis SESG. Biskopen Bo Giertz ”var utan tvivel centralgestalten på 40-talets sommarmöten och gav dem accent och färg. Även om rörelsen under hela dess historia i praktiken varit lutherskt bekännelsetrogen, kom detta nu mera klart till uttryck. Svenska kyrkans bekännelse kom med i rörelsens stadgar, även om många anslutna lokala kretsar behöll de gamla stadgarna”. I riksrörelsens stadgar ändrades således ”den apostoliska trosbekännelsen” till ”Svenska Kyrkans bekännelseskrifter”.

SESG var vid den här tiden en av tre kristna studentrörelser i Sverige. Den hörde helt klart inte hemma i frikyrkan, ”även om många väckelseungdomar kände sig mer hemma i SESG än i FKS – Fria Kristna Studentrörelsen. Men inte heller uppfattades den som en erkänd och officiell studentrörelse inom Svenska kyrkan, trots att en lång rad präster och lekmän utan tvivel fick avgörande andliga intryck inom SESG”.

I praktiken kom SESG att stå mycket nära EFS, också det en ”fri rörelse inom Svenska kyrkan”. Formellt var också SESG anslutet till EFS 1946-1969. Efter de magra åren på 50-talet, då SESG var mycket nära nedläggning, blev denna koppling räddningen. Inspiration till nystarten 1959 kom både från EFS och från studentrörelserna i Norden, men pengarna stod EFS för.

 

1959-1970 MER EKUMENISKT

sesg1924.jpg

Samfundsmässig utveckling

Under 60- och 70-talen skedde en utveckling som på flera sätt är relevant för frågan om var Credo idag står i samfundssverige:


1. Ett starkare erkännande inom Svenska kyrkan 

Det ekonomiska stödet från församlingar i Svenska kyrkan ökade och SESG började få rikskollekt (numera delad) och även stiftskollekter. Förtroendet för SESG växte inom den västsvenska kyrkfromheten. Med tiden stabiliserades ett nära samarbete mellan SESG och olika organ och organisationer i Göteborgs stift. Det är framför allt här som formuleringen ”fri rörelse inom Svenska kyrkan” väckt positivt gensvar. På senare tid har detta lett till ett samarbete med Oasrörelsen. I det starka nordiska samarbetet, främst genom stora student- och skolungdomsmöten, accentuerades den evangelisk-lutherska prägeln.

2. Ekumeniska öppningar och nya studentgrupper 

Jesusrörelsen och den karismatiska förnyelsen bidrog under 70-talet till att riva barriärer mellan samfunden i Sverige. Den karismatiska förnyelsen togs emot positivt i SESG. Ekumeniken på lokalplanet, t ex i skolgrupperna, förstärktes. Under samma tid växte antalet högskolor i Sverige och SESG fick flera nya studentgrupper. Dessa samlade på ett naturligt sätt evangeliska kristna från alla samfund. Andelen SESG:are med frikyrklig bakgrund ökade.

3. Uppsving för evangelikal kristendomsförståelse 

Den radikala politiska rörelsen i studentvärlden i slutet av 60- och början av 70-talet påverkade också det kristna studentarbetet. Gamla teologiska skiljelinjer aktualiserades på nytt. För SESG:s del handlade det om skillnaderna mellan SESG och KRISS (som bildades 1971 genom samgående av KSF och FKS). Slutet av 70-talet präglades av medvind för evangelikal bibeltrohet och väckelseförkunnelse. Kristna ur alla läger upptäckte på nytt att den viktigaste skiljelinjen i synen på evangeliet och Bibeln inte går mellan utan tvärs igenom de flesta samfund i Sverige. Denna situation påminner en hel del om den som rådde när SESG föddes på 20-talet men med en tydligare ekumenisk dimension. Samtidigt kvarstår också för Credos del den utmaning som riktas till den evangelikala kristenheten: att låta evangeliet få nödvändiga konsekvenser i samhälle och värld.

4. Starkare IFES-kontakter 

Under senare delen av 70-talet och framåt har SESG tagit emot starka impulser från den internationella evangelikala rörelsen: en betoning på evangelisation, bibelgruppsarbete och medveten ledarträning. De ökade kontakterna med IFES (The International Fellowship of Evangelical Students) har bidragit till att förstärka det interkonfessionella draget hos SESG.

5. Förändringar inom det kristna skolarbetet 

SESG har alltid velat betona elevingången till skolan. Alla har inte delat den synen på kristet skolarbete. FKG (Fria Kristna Gymnasiströrelsen) fick allt svagare stöd inom frikyrkligheten tills rörelsen upphörde (efter att ha bytt namn till Kristna Elevrörelsen). KGF (Kyrkliga Gymnasistförbundet) gick å sin sida upp i RKU (Riksförbundet Kyrkans Ungdom) och miste sin karaktär av elevrörelse. Sedan dessa två rörelser, som fostrat många blivande ledare i kyrka och frikyrka, lämnat skolscenen blev SESG den enda nationella elevrörelsen. Credo känner därför ett stort ansvar för det kristna vittnesbördet i Sveriges skolor.

 

1970-2008 IN I 2000 TALET

Fortsatt uppdrag in i 2000 talet

SESG fick se en tydlig växt under 1970-talet. Under 80-talet fortsatte och befästes dessa trender. Ett nytillskott i den svenska kyrkogeografin blev Trosrörelsen, som fick sitt första svenska brofäste inom SESG och tvingade rörelsen till nya ställningstaganden. Där fick SESG betjäna hela den svenska kristenheten genom att gå i spetsen för en teologisk prövning som var lika jobbig som nödvändig. Den s.k. trosgrundvalen formulerades i detta skede som ett uttryck för en evangelikal kristendomsförståelse med evangelisk-lutherska rötter. En del av kraften och den positiva karismatiska glädjen tappades nog, men arbetet stärktes igen och SESG fick glädja sig åt att se både kristna skolgrupper och studentgrupper öka i antal. Den utvecklingen fortsatte under 90-talet, även om de ekonomiska resurserna inte växte på motsvarande sätt utan antalet anställda minskade något. 1997 bytte SESG namn till Credo-Sveriges Evangeliska student- och gymnastiströrelse, i dagligt tal bara Credo.

De första åren på det nya årtusendet har präglats av fortsatt ökning av antalet skolgrupper som Credo betjänar, medan antalet studentgrupper ligger kvar kring 20. En snabb etablering av en ny elev- och studentorganisation, Ny generation, har skapat en helt ny situation som ännu främst märks på skolsidan. Antalet kända anslutna grupper har ökat dramatiskt, även inom Credos nätverk! Credo har valt att upprätthålla goda relationer med den nya rörelsen och att bidra med sin egen profil i mötet med kristna elever och studenter.

Credos historia ger oss vår speciella position bland samfund och organisationer. Credo möts idag av förtroende från många grupper inom både Svenska kyrkan och frikyrkorna, men också av kritik och ifrågasättande från olika håll.

Credo står alltså med

  • våra rötter i en evangelisk-luthersk förståelse av kristen tro där Guds gåva och initiativ är det som bär.

  • vår balans mellan betoningar på att vara människa och kristen, hjärta och hjärna, vila och aktivitet, Bibel och Ande,

  • vårt uppdrag att förkunna evangeliet om Jesus till väckelse, omvändelse och fördjupat andligt liv bland studerande ungdom i hela Sverige.

  • vår kallelse att stå för väckelse och bibeltrohet även i en omgivning där detta står lågt i kurs.

  • vår medvetna strävan att samla evangeliska kristna oberoende av samfundstillhörighet till ett enat och slagkraftigt Kristusvittnesbörd på Sveriges skolor och högskolor.

  • vår vision om att göra Jesus Kristus känd, trodd, lydd och älskad bland skolungdomar och studenter, en vision som är större än Credo och stor nog att vara ledstjärna för Credos arbete många år framåt!

 

Vår Teologi

Hela Credos verksamhet sker på Bibelns grund, innefattande följande grundläggande trossanningar:

1. Gud
Fadern och Sonen och den helige Ande är den ende sanne Guden, evig, oföränderlig och överallt närvarande, helig, och allsmäktig, barmhärtig och kärleksfull.

2. Bibeln
Hela Bibeln är Guds inspirerade och tillförlitliga ord, den högsta och avgörande normen för människans tro och liv. Bibeln förstås utifrån sitt eget vittnesbörd om Jesus Kristus och hans frälsningsverk. Guds ord är verksamt: det avslöjar och dömer, befriar och upprättar, och skapar så en sann tro.

3. Skapelsen
Gud har skapat hela världen och uppehåller den. Varje människa är skapad till hans avbild, till att vara föremål för hans kärlek, ära honom, ha evigt liv i gemenskap med honom, älska sina medmänniskor och förvalta skapelsen.

4. Synden
Sedan syndafallet är hela mänskligheten ett släkte av syndare, vilka står med sin skuld under Guds vrede och dom, utan möjlighet att frälsa sig själva.

5. Jesus
Jesus är Messias, Guds Son, sann Gud och sann människa, avlad av den helige Ande och född av jungfrun Maria. Han levde ett syndfritt, genuint mänskligt liv. Han dog på ett kors, uppstod kroppsligen från döden och upptogs till himlen för att som Herre regera över allt skapat och en dag återkomma i härlighet.

6. Försoningen
Genom sin offerdöd på korset i vårt ställe har Jesus Kristus en gång för alla försonat hela världen med Gud och vunnit seger över synden, döden och djävulen.

7. Rättfärdiggörelsen
Rättfärdiggörelsen är Guds handling av oförtjänt nåd. Den rättfärdighet som Jesus Kristus vunnit åt oss tillräknas oss endast genom tron. Därigenom kan vem som helst få alla sina synder förlåtna och förklaras rättfärdig inför Gud. Så är den som tror på Jesus i sig själv syndare men i honom fullkomligt rättfärdig.

8. Omvändelsen
För att bli frälst måste varje människa vända om från synden och tro på Jesus Kristus. Den helige Ande verkar genom Guds ord både omvändelse och tro, tar genom dopet och tron sin boning i människan, föder henne på nytt och inlemmar henne i Kristi kyrka.

9. Helgelsen
I den pånyttfödda människan verkar den helige Ande en växande Kristuslikhet i sinnelag och handling. Den gamla människan skall ständigt dödas och den nya människan tillväxa, i väntan på slutgiltig förvandling vid Kristi återkomst.

10. Kyrkan
Den heliga universella kyrkan, Kristi kropp, är gemenskapen av alla som tror på Jesus Kristus. Den uppehålls och förnyas av den helige Ande genom ordet, dopet och nattvarden.

11. Missionen
Jesus Kristus är världens ende Frälsare och rätte Herre. Han har gett sin kyrka uppdraget att genom evangelium göra alla folk till lärjungar och har utgjutit sin Ande som utrustar med kraft och gåvor för detta. Varje lem i Kristi kropp har del i såväl uppdraget som utrustningen.

12. Förvaltarskapet
Jesus Kristus är Herre över den kristnes hela liv. I Kristus förnyas uppdraget, givet till hela mänskligheten, att förvalta skapelsen, ta ansvar i samhälle och värld samt bekämpa alla former av ondska och orättfärdighet fram till den dag då denna värld förgås. Då kommer Gud att skapa nya himlar och en ny jord där fullkomlig rättfärdighet råder.

13. Riket
Guds rike är nu mitt ibland oss som ett nådens och förlåtelsens rike men har ännu inte kommit i sin fulla härlighet. Kristna delar ännu den fallna skapelsens villkor av svaghet och förgänglighet och får lida med Kristus, men mitt i detta uppenbaras rikets frälsande kraft. När under och tecken sker i Jesu namn, är det en försmak av den kommande härligheten.

14. Återkomsten
Vid tidens slut skall Jesus Kristus synligen återkomma. På hans ord skall alla döda kroppsligen uppstå. Då skall han rättvist döma varje människa till att för evigt leva med Gud eller vara skild från honom, och upprätta riket i fullkomlighet.
Credos riksstyrelse 1985-01-26